2012-08-23
14:49:52
Life sucks!!
Nej då, så farligt är det väll ändå inte, som rubriken vill få det att se ut? :/
Nja, inte vet jag men ibland känns det som det. Liksom mitt ut i sällskapet är man ensam, mitt ute i gemenskapen har man ingen. Eller jag har många otroligt bra vänner, vissa bättre och andra mindre bra. Men jag älskar dem otroligt och de kommer alltid finnas i mitt hjärta <3
Men nu är det såhär, jag känner mig ändå ensam. Varför kanske ni undrar? Du har ju vänner, släkt och du bor hemma, du borde vara allt annat än ensam.
Ja, kanske, men jag tror eller snarare vet att hemmet är till stor del att jag känner mig ensam. Jag får inte ta hem folk när jag vill, inte sitta vid datan när jag vill eller göra vad jag vill. Pressen är otrolig ibland. Och jag känner att jag inte har något ställe där jag kan vara ensam, totalt ensam.
Helst av allt skulle jag vilja ha ett låst ljudisolerat litet rum, där jag kan snacka med vem jag vill, när jag vill. Det känns liksom inte naturligt för mig att snacka med någon, tex via datan, när jag vet att mor och far hör varje ljud, varje ord.
Jag vill ha någon, någon i mitt liv, en kille. Men hur tusan ska man få det? Vill inte träffa någon via krogen t.ex, vill inte ha någon supande fyllskalle. Okej, alla är väll inte så, men det är min åsikt, så är det bara. Men någon vill jag ha, och då är väll datan bra?, eller?
Jo, som en början är det väll det. Att skriva och snacka via datan är ju alltid en början, men sen då? Om personen ifråga vill snacka? Om jag vill snacka? ......Ja, jag får väll gå ut då, även om det också väcker uppmärksamhet eftersom jag inte gör det.... :/
Jag saknar verkligen någon nu i mitt liv, oskuld, okysst och allt annat O.....vad jag nu är, -.-
Sen så är det pluggandet.....just nu pluggar jag på till den jävla psykologitentan -.- "Läsa och lära sig 700 sidor psykologi utantil!!" TJOHO -.-
Läran kuggade hela klassen förutom fem första tentan och nu när vi ska göra fjärde tentan/ tredje omtentan så har bara halva klassen godkänts. Men läran annser fortfarande att det är vårt fel och inte hennes!!!
Sen är det körkortet med, det går kasst. Körskoleläraren har vart sjuk en massa gånger och teorin går inge vidare heller. Plus att jag har ju ingen hemma som kan köra heller D:
Varför ska livet vara så tillkrånglat?
Kan inte singelkillar som är intresserade av en visa det, som i Sims?
Hur ska man veta vad killen brevid en tycker om en?
Hur ska man snacka?
Och kan inte gud eller någon högre makt bara ge mig lite fotografiskt minne? Mycket enklare så när man ska plugga.
Det känns som om jag slösar bort mitt liv, tänk om jag glömmer att leva? Ska min osäkerhet bli min död? Ska jag leva som en ensam gammal tant med 20 katter?
Snälla någon hjälp!!! D:
Kommentar:
Kommentera inlägget här:
Men söta lilla Tessan <3
Följ med på hockeyn i vinter, där finns det säkert någon ;) hehe, ne men vi får gå ut och äta lite mer kanske eller hitta på saker tillsammans, för jag vet exakt hur det känns..jag är ju i samma situation själv.. :/ man börjar verkligen känna att man börjar bli vuxen och vill ha en drömprins bredvid sig! och som du skriver, så är krogen inget smart ställe att söka...vi får helt enkelt gå på killjakt i höst!
och visst är datorn bra att börja med, men min känsla är att man inte kommer så långt med det, man börjar prata men sen då? det händer liksom inget.
Tentan är bara skit, det håller jag med om, men som jag sa till jessica, så ska vi klara det här tillsammans! och gör vi inte det, så är det så..men positivt tänkande! Körkortet kommer du att klara det vet jag vännen ! <3
Du är absolut superbäst Tessan! finns ingen bättre vän än dig <3 Nu när skolan drar igång igen så får vi även träffas lite oftare, och visst ska vi leta killar i höst, tillsammans! ;) ha det bäst vännen <3 ses på lördag!! kom ihåg! du är inte ensam ! jag känner lika som dig också! <3 det kan låta tråkigt, men det finns alltid någon till alla därute någonstans, frågan är bara vart? kram <3