May the leaves of your life tree never turn brown.

Är sjukt stolt över framsidan på min almenacka....även okej, alla bilder är utskrivna, xD men den visar vem jag är . Min intressen HP, HG, LotR och så Narnia ofc. :3

 

Sen naglarna <3 Trodde inte att jag skulle få dem så snygga men tydligen =D

Stolt Therese!!!

 

Plus att min bloggstatistik har ökat =D

Vet inte vilka som läser den förutom, my frändz då ^^ men ändå C:

Det känns awerome att ha följare ^^ dock okända med ändå =)

Tackar :)

Så nu är det daggs att fortsätta med pluggandet till den jäkla tentan. Hoppas på att jag klarar den denna gång. Omtentan är på lördag....imorgon.

Idag blir det plugg...sen göra sig iordning, ska till Janette på Farväl party. Hon ska fara bort och vill ta farväl av alla innan hon far. Tråkigt men sant. Kul att bli bjuden iaf, vi har inte umgåts på år, bara snackat sporadiskt. Men hon är en underbar person och härlig att ha och göra med.....

Nej nu, Back to Homework xP

 

“When things go wrong, you'll find they usually go on getting worse for some time;

but when things once start going right they often go on getting better and better.”~ CS Lewis

 

 

Diggar denna låt =D

 

 

Lite feeling :´) Kan inte annat än älska denna låt, vilka känslor den väcker. Tänk på alla utkallade, alla som misste sin ungdom i kriget. De var bara pojkar, som tvingades att bli män på slagfältet. Även om det nu var ett språng för kvinnorna som kom in i allt mer fler yrken och kunde hävda sig är männen var inkallade till fronten.

 

 

Nej då, så farligt är det väll ändå inte, som rubriken vill få det att se ut? :/

Nja, inte vet jag men ibland känns det som det. Liksom mitt ut i sällskapet är man ensam, mitt ute i gemenskapen har man ingen. Eller jag har många otroligt bra vänner, vissa bättre och andra mindre bra. Men jag älskar dem otroligt och de kommer alltid finnas i mitt hjärta <3

 

Men nu är det såhär, jag känner mig ändå ensam. Varför kanske ni undrar? Du har ju vänner, släkt och du bor hemma, du borde vara allt annat än ensam.

Ja, kanske, men jag tror eller snarare vet att hemmet är till stor del att jag känner mig ensam. Jag får inte ta hem folk när jag vill, inte sitta vid datan när jag vill eller göra vad jag vill. Pressen är otrolig ibland. Och jag känner att jag inte har något ställe där jag kan vara ensam, totalt ensam.

Helst av allt skulle jag vilja ha ett låst ljudisolerat litet rum, där jag kan snacka med vem jag vill, när jag vill. Det känns liksom inte naturligt för mig att snacka med någon, tex via datan, när jag vet att mor och far hör varje ljud, varje ord.

 

Jag vill ha någon, någon i mitt liv, en kille. Men hur tusan ska man få det? Vill inte träffa någon via krogen t.ex, vill inte ha någon supande fyllskalle. Okej, alla är väll inte så, men det är min åsikt, så är det bara. Men någon vill jag ha, och då är väll datan bra?, eller?

Jo, som en början är det väll det. Att skriva och snacka via datan är ju alltid en början, men sen då? Om personen ifråga vill snacka? Om jag vill snacka? ......Ja, jag får väll gå ut då, även om det också väcker uppmärksamhet eftersom jag inte gör det.... :/

Jag saknar verkligen någon nu i mitt liv, oskuld, okysst och allt annat O.....vad jag nu är, -.-

 

Sen så är det pluggandet.....just nu pluggar jag på till den jävla psykologitentan -.- "Läsa och lära sig 700 sidor psykologi utantil!!" TJOHO -.-

Läran kuggade hela klassen förutom fem första tentan och nu när vi ska göra fjärde tentan/ tredje omtentan så har bara halva klassen godkänts. Men läran annser fortfarande att det är vårt fel och inte hennes!!!

 

Sen är det körkortet med, det går kasst. Körskoleläraren har vart sjuk en massa gånger och teorin går inge vidare heller. Plus att jag har ju ingen hemma som kan köra heller D:

 

Varför ska livet vara så tillkrånglat?

Kan inte singelkillar som är intresserade av en visa det, som i Sims?

Hur ska man veta vad killen brevid en tycker om en?

Hur ska man snacka?

Och kan inte gud eller någon högre makt bara ge mig lite fotografiskt minne? Mycket enklare så när man ska plugga.

 

Det känns som om jag slösar bort mitt liv, tänk om jag glömmer att leva? Ska min osäkerhet bli min död? Ska jag leva som en ensam gammal tant med 20 katter?

 

Snälla någon hjälp!!! D:

Tänd aldrig en brasa i skogen......

 

Då börjar det brinna :O

 

Allt börjar brinna :O

 

Clove, blir glad

 

Pipin blir glad

 

Marvel blir glad

 

Alla blir glad =D

 

Det var det Saruman, förstod :O

Saruman är en god man, lite missförstådd bara ;)

 

 

Nu ska det strax sovas x)

Imorgon far vi till mormor och sover där tills lördan, då Hanna och Fabian har kalas och sen far vi åter hem igen.

Intressant info^^ eller hur? xD

Nej, men vad ska jag skriva? Att mitt huvud värker och jag har asdålig kvällshumor?

 

Liksom en randomfråga!!!

Vi svenskar kallar ackne för finnar, kallar då finnar det för svenskar? O.o

 

Jag ställde frågan till en finne, dock är hon finlandssvensk men ändå. Och hon sa att iaf finlandsvenskar kalla det för finnar.

Så då blev det såhär i min hjärna:

"Ååå, jag har fått finne."

"Ja är det så konstigt? Du är ju en!!"

xD

 

Aja, hare gött alla småtroll därute xD

Nu måste jag verkligen sova ;P Hoppas på längre ilägg i slutet av veckan C:

Pöss, pöss små möss x)

 

 

 

Mitt och Emmas finfina samtal xD

 

Träderna anfallar anfaller och Saruman får bada!!
 
"SARUMAN, KOM NER NU. DU MÅSTE BADA, SKYNDA PÅ LITE NU VA!" - Sarumans mamma.

"Nej inte nu mamma!! Jag ska leka med min stora glaskula först." - Saruman

"Du kan ta med den ner och bada med den, den är nog full av damm" - Mamma
 
"Nej, för då kommer stora stygga Gandalf och tar den" - Saruman

"Men var inte ni vänner? Och han verkar ju vara en väldigt rar liten pojke. Du bara överreagerar!" - Mamma

”Vi var vänner mamma, men jag tog hans färg och då blev han sur och tog min vita. Inte Schysst!!!" - Saruman

"Himla fjantiga ungar. Du kommer ner nu, med eller utan din fula glaskula. Annars puttar jag ner dig ifrån tornet istället." - Mamma
 
"Men mamma, det får du inte. För jag har inga tama örnar som Gandalf har. Och då kan jag skada mig." - Saruman

"Men kom ner då. Är det så svårt? Om du är så mäktig som du säger, så skulle du kunna ett fall däruppifrån galant" - Mamma

"Men mamma" *Stampar med foten i golvet, lägger armarna i kors och ser sur ut* "Du fattar ju inte det här, jag är mäktig, men jag kan inte allt. Jag har ju sagt att Gandalf bara förstör allt." – Saruman

"Jag skiter i den där Gandalf. Du ska bada vare sig du vill det eller inte!" - Mamma

"Men mamma!! Varför måste jag bada om Gandalf slipper?" – Saruman

"Han, till skillnad ifrån dig, badar regelbundet. Han stinker inte svett, så som du gör!" - Mamma

"Tillskillnad från mig umgås han med alver och inte stinkande orcher, det har sina orsaker varför jag luktar som jag gör." - Saruman

"Skaffa bättre luktande vänner eller åtminstone parfym då" - Mamma

  "Jag får umgås med vilka jag vill. Du kan inte bestämma över vilka som är mina vänner, jag är faktiskt myndig." - Saruman