May the leaves of your life tree never turn brown.

Ja, sista lektionen idag innan sommarlovet. Så jag sitter nu och skriver detta inlägg med sommaren utanför dörren, kvittrande fåglar och soligt väder. Borde egentligen vara ute nu men har faktiskt gjort nytta. Jag har faktiskt sorterat bland alla mina skolpapper från gymnasiet och högskolan och satt dem i en pärm och räkningar i en annan. Eller ja snart kom på att jag behövde ett register för att skilja dem åt lite och troligtvis har mamma något i sina gömmor. Och har hon inte det får jag väl göra mig ett då.

 

Ja, nu nalkas sommaren och som sagt började jag sommarlovet med lite vuxenpoäng, eller kanske man ska kalla det ordningsamhet? Ja, vad det än kallas så är det slut med det just nu.

 

Inget dött här inte, eller ja kanske skollusten? Men så konstigt kanske det inte är, sitta med två tentor när man ser klarblå himmel och strålande sol ute. Ja när man ser de får man känna sig skoltrött och för att vara rättvis så har jag gått 15 år i skolan plus ett år i sexårs och två år på dagis, (Ja, det hette inte förskoleklass och förskola när jag gick där.) så inte konstigt att man känner sig skoltrött. Men nu är det sista sommarlovet, sen examensarbete och några sista kurser och sen är jag förskollärare.

 

Så ett halvt år kvar så i december/januari är vi nyexaminerade förskollärare och en ny era i mitt liv börjar, med stor förändring. Vad kommer hända? Kommer jag få jobb? Om ja, vart? Kommer jag flytta? Jo, det kommer jag och hoppas på en fin lägenhet, helst i Sätra då jag har några av mina bästa vänner där. Dock, vad kommer hända efter skolan? Med vännerna, inte av något vill jag förlora dem som står mig närmast även om ni flyttar. Men som tur finns telefon, skype och tågförbindelser. Allt jag hoppas på att det vi sjöng i studentsången stämmer, "Och den ljusnande framtid är vår." hoppas detta nu slår in med både utbildning, vänner, familj bostad och vem vet kanske kärleken?

 

Ja, vad skall jag skriva under denna mening? Att jag skulle vilja springa över en äkta riktig svensk blomsteräng en sommardag eller kväll. Ni vet sådana som finns i Bullerbyn, sådana som man ser lite dimma över vissa kvällar och som daggen tränger igenom ens bara tår på morgonen när man går för att mjölka korna. En äkta äng i ett svunnet Sverige, ett Sverige med röda stugor i byar som inte var sommarstugor. Nej ett äkta land som på Bullerbyns tid, där det tog en stund att gå till affären och man glömde hälften på vägen tillbaka. Men vad gjorde det? Man hade all tid i värden, det var ens barndomssomrar då ens största bekymmer var alla myggbett.

 

Tänk dig ett fält fullt med vad det nu vara för säd. Solmogen råg, som snart skall skördas. Ja, då är det redan höst och höet ska bärgas. Tänker man inte nu mer än någonsin om somrar förr på landet? Nog måste det ha vart ett slit, men ändå. Det gav lön för mödan, oftast om inte skörden slog fel. Och visst var det bråda dagar men man levde med. Och logdans, äkta logdans, vem skulle inte vilja uppleva det? Och sova i doftande hö och höra korna råma och det knäpper i ladugårdens vägg när solens värme börjar lämna plankorna och nattens lätta kyla och dis börjar sänka sig över skog och mark.

 

Skola här kommer ordet igen, dock med en annan betydelse här än i vårt dagliga tal. Här gissar jag att det betyder ska. Det ska oss påminna om guds godhets rikedom. Jo, så jag får väl tacka honom då, om han nu finns? Vore trevligt om han fanns, eller ja någon gud eller kraft som tog hand om oss då vi dog. I somliga fall skulle jag inte vilja komma till ett andra liv då allt bara känns tungt, men dagar som denna skulle jag det gärna. Kanske mitt eget Nangijala? Ett land i sagornas och berättandes tid. Ett land fullt med lägereldar, krogar med mustigt öl och folk med svärd och mantlar. Ett land där inte tid var det enda som betydde något utan skicklighet och mod. Ett land där äventyr fanns, där hjältesagor berättades om kvällarna i brasans sken i timmerstugans skyddande väggar, mitt egna land, min egna värld.

 

Vad tusan betyder besinna? Tänka eller tacka kanske? Måste ta och googla det, "Thank you lord for Google." 

Synonymer till besinna;

Tänka efter, tänka på, överväga, betänka, övertänka, begrunda, ta i beaktande.

Så jag hade rätt det betydde tänka, så jag skall alltså tänka på den nåd vi fått från guds godhet som räcker året om? Intressant, tack gud för det härliga sommarvädret. Ja, tack att vi har väder överhuvudtaget, vad skulle vi annars klaga över?

 

Fåglar finns det gott om. Det var som på scouterna de berättade om att om man hade med sig typ datorn med fågelljud i skogen. Och sedan så spelade man upp ett visst fågelläte av de som fanns där så lockades fåglarna dit. Ganska coolt alltså, det borde man prova med förskolebarn, att få se fåglar på nära håll. Just ja, imorgon är det nationaldagen, då skall jag och Emma vara i Boulongern hela dagen med scouterna :)

 

Apropå tunga så är min jävligt lång. Kan slicka på toppen av hakan men inte på näsan om någon är intresserad. Och om någon är mer intresserad så går det inte att slicka sig själv på armbågen. Och nu är jag intresserad, provade du det?

 

Min själ, upphöj Guds ära, stäm upp din glädjesång.

Frågan är nu bara om jag har en själ som kan upphöjas? Eller ja själ har väl alla även om den är större eller mindre. Undra hur man känner sig efter att man mördat, våldfört, våldtagit eller ja liknande på någon? Hur mår man då i själen? För första gången, borde det inte vara hemskt? Jag skulle typ säkert vilja ta självmord  om jag gjort det. Men man måste kanske vara annorlunda om man gjort det, det vill säga göra det medvetet och inte omedvetet som i en bilkrasch. Även om en sådan sak som att köra på någon måste lämna lika djupa sår.

 

Vill gud oss nära och fröjda oss på en gång? För det är väl han det handlar om? Någon mer än jag som tycker att detta låter väldigt perverst? Eller är det bara i mina tankar? Eller jag är säker det kom i dina nu med, men i alla fall, vad ska jag säga? Gud måste vara mycket gammal vid detta laget, undra när han fyller år?

 

Oj, nu börjar vi prata om Jesus med. Han som är son till en gud och en jungfru, hur nu detta gått till kan man undra? Han är i alla fall vår sköld, vår sköld mot gud som är pervers? Nej, men nu får jag ta och sluta, gud och Jesus är säkert bra och så. Förlåt till er som läser detta och är djupt troende, inget ont menat utan detta är bara i mitt huvud.

 

 

Alltså vad hände här nu då? Vi ska nu få känna kärlek men inte ha sex? Eller är det lusten mot en annans maka? Fast detta kan ju vara lusten innan äktenskap och lust för lustens skull och inte för det nödvändiga i att skaffa barn. Föresten är det bara jag som märkt att barn typ är en statuspryl nu? Det känns som att allt och alla skaffar barn nu. Nu säger jag inte emot dem som har en stadigvarande ekonomi och bostad. Och framförallt mot dem som har ett långvarigt förhållande där man kommit in i vardagen, men de övriga? Varför? Har ni tänkt igenom det? Önskar er i alla fall  all lycka.

 

 

 

Fin va? Tyckte att den passade in.

 

 

 

 

 

 

 

 

Japp, den heter Sharon på engelska, mycket snyggare stavning, just saying.

 

Skall vi kröna värden med dygder? Genomföra goda dygder och inte ha sex? Seriöst, tycker det är skönt att denna vers inte sjunger särskilt ofta. Och visste inte att det fanns så många verser och visste inte när jag började skriva på inlägget att det skulle bli såhär långt eller vad det skulle handla om. Men nu är jag igång så bara tuta och köra, vilket jag förövrigt ska göra hela sommarlovet, ska plugga till körkort.

 

Ännu ett namn som jag inte känner igen. Och vem tusan ska fuktas? Moder jord eller? Eller någon som skall fuktas utan lust? Nej, vet ni vad.

Lets googel Sion!

 

Okej en kulle eller ett tempel? Hur ska någon eller något kunna fuktas av en kulle eller ett tempel? Även om de har dagg till hjälp? För de använder ju inte vattenkanna precis?

 

Ja nu fattar jag! *Superstort peddo smile* det är den där rosen, Saron som ska vattnas. Vattnas på en kulle kanske? Fast det lät mer som av en kulle? Möjligtvis om rosenbusken stod längste ner på kullen eller templet och det regnade ner från den och blev dagg? Och vad är nu Libanon?

 

Libanon är alltså ett berg. En ros som lever på ett snötäckt berg? Ja, då kan den verkligen behöva dagg av nåden för att överleva, inte för att jag rent logiskt sätt förstår hur detta skall gå till.

 

 

Nödtorftig föda? Nej, jag vill ha grillat! Men välsigna sjöarna och stränderna om du känner för det. Då kanske Triton, Poseidon, najaderna och sjöjungfrurna glada. Hoppas det i alla fall. Nu när människan skräpar ner och förstör våra vackra hav och vårt vackra vatten.

 

Usch, det lät äckligt! Låt fetman drypa över andra halvan av jordklotet där det behövs, här behövs det helt och klart inte. På vissa kanske, men till dem kan jag donera, när jag blivit välkänd med min nya bantningsmetod att donera fett. Eller en utdragningsmaskin kanske.....det skulle ju fixa två flugor i en smäll liksom.

 

Flödande sötma? Som landet av honung och mjölk? Nej, tack, det låter kladdigt, ta det till andra sidan Atlanten tack där det behövs. Och livets ord? Är det de som knackar på dörrar? Eller det är väl några andra? Minns inte men de är konstiga i alla fall.

 

Ja, nu har jag verkligen skrivit en del och detta var inte ens tänkt att det skulle bli såhär långt eller att det skulle handla om detta. Men nu får det vara nog, fast det var kul att skriva såhär, ska nog fortsätta med det, det är en övning.

Puss och kram på er alla i alla fall. <3